Shopping och påträngande minnen...

När jag var påväg ner till Växjö idag så hade det hänt en olycka på vägen. En lastbil verkade ha fått sladd och kört av vägen. Det var fullt pådrag och jag blev sittandes en stund. Tankarna om när jag själv körde av vägen bara nån kilometer längre ner på samma väg gjorde att jag fick en klump i magen.

Vi hade precis flyttat hit, bott i huset en månad. Kvällen innan hade jag varit och köpt mig en liten bil, och innan jag satte mig i bilen den em hade maken försäkrat den. Jag skulle till jobbet minns jag, hade en persika i handen och körde strax över 100. Det var en lång raksträcka och jag såg en lastbil stanna vid stopp-skylten. Han stod där en bra stund, blinkade mot mitt håll. 200 meter innan jag passerade honom påbörjade han sin högersväng, jag såg bara hur en långtaderare blockerade hela min vägbana. "Du skojar!!??" minns jag att jag sa för mig själv. Jag la mig på bromsen men hade ingenstans att ta vägen så jag väjde åt det håll som såg bäst ut och tvärnitade mig själv rakt ut i skogen in i ett stenrös. Oj vad jag hann tänka en massa innan jag slog i, minns att jag tänkte "jag vill inte dö, jag vill leva, jag är gravid, detta händer inte!"

Strax efter kommer chaffören springandes,"are you ok?" frågar han. Jag minns inte vad jag svarade bara att han försvann lika fort men att han annan kille som kört bakom mig kom och hjälpte till. Han var barndman och det dröjde inte länge förrän det var fullt med folk, bilar och blåljus. Maken kom precis när de drog ut mig ur bilen, stackarn han var helt förstörd. Han mådde nog sämre än vad jag gjorde i det ögonblicket.

Ambulans sen undersökningar efter undersökningar. Tänk att lilla E klarade sig där inne i magen trots att jag kört en bil som var lika gammal som jag...

Läkarna var helt förbluffade, jag hade kört av vägen i en hastighet som oftast slutar i att man omkommer. Änglavakt sa alla. Jag gick från akuten samma kväll, med stukad fot, skubbsår och huvudvärk.

Föraren hade smitit, men vittnen hade tagit hans regnr så han åkte fast senare. Jag lämnades dock med en ångest som smyger sig på varje gång jag passerar den där korsningen, och varje gång jag möter en lastbil stannat i en korsning.

Nu lämnar vi tråkigheterna.

Jag skulle ju till stan för att shoppa och där fanns några guldkorn som väntade på mig :)

Den här glaskupen hade jag kollat ut på Village innan, men när jag kom dit fanns inga kvar. Hittade en ensam satackare stående på rea bordet! Tur har jag! Gav bara 60 pix! Vad jag ska ha i den tänker jag visa nån annan dag! :)

Panduro ja, 70% rabatt! Blev lite pyssel till både mamma och stora E. Hon fyller ju snart år och då passar det ju bra med lite klipp-o-klist prylar!

Presenter till maken hittade jag oxå, men de visar jag inte upp. Han brukar kika in här i bland när han tror att jag inte ser *fniss*

Nu ska jag börja måla vår nyskrapade trapp. Det går framåt!