...eller snarare tatueringen som inte blev av.
Förra veckan hade jag bestämt mig, tåget var bokat till Karlskrona och jag var så säker. Jag skulle tatuera in barnens namn, på handleden. Sen gick jag dit, de skrev ut den tänkta texten, fast dubbelt så stor. Anledningen till det var att om den är för liten finns risken att den skulle bli "blurrig" och ful om nått år, och skulle jag ändå ha den mindre ville inte min tatuerare göra det för de står för det dom gör. Redan där blev jag osäker, men den blev ändå uppskissad och avtryckt på det stället jag ville ha på den. Jag satt en kvart och velade sen sa jag "Nu kör vi!" och han plockar fram grejerna och jag frågar hur många som bangat ur. "En, på sex år..."
"Oj", säger jag och fnissar lite nervöst, "...då kanske jag blir den andra..." och så blev det, jag gjorde den inte för det kändes inte helt rätt.
Jag tycker fortfarande den är fin och jag ska göra den, fast inte på handleden och nästa gång ska min darling följa med så vi kan märka oss tillsammans :)
Har ni förslag på där denna tatuering skulle kunna passa så dela gärna med er. Kanske mellan skuldrorna?
I mån styr vi kosan mot Ronneby, ska fira en 30 årig Henke! :)
Kram så länge!
